Here we go - i bilen till Arlanda

Ja, here we go, nu är jag påväg. Jag har gått igenom min packlista både i huvudet och på papper minst 2000 ggr (jag överdriver inte!) ändå känns det som att något viktigt blivit kvar hemma...
Efter ett snabbt hejdå till mina två sovande bröder (osäkert om någon av dem fattade varför jag väckte dem och gav dem en kram) och ett inte fullt så snabbt hejdå till min mamma satte jag mig i bilen med sällskap av all min packning och min pappa.


9.20 lyfter planet, då lämnar jag Sverige utan att veta när jag kommer tillbaka. Konstigt nog är jag nästan inte nervös längre. Det jag är mest orolig för är 1. Att familjen kommer fråga massa saker på franska medan jag antagligen kommer sitta där, le, nicka och säga: oui, oui...oui. OUI!
2. Att sängen ska vara obekväm
3. Hur jag ska hälsa på familjen, skaka hand, kramas, pussas på kinden french style (hur många ska man göra?!)

Ja, vad mer finns att säga? Nu börjar resten av mitt liv.

Haha i Schweiz pussar dom tre gånger :P Jag brukar låta andra ta initiativet och så hälsar jag som dom ;)