Påväg hem

Sitter på flygplatsen, om 45 minuter lyfter mitt flyg. Jag är verkligen påväg hem, det känns helt overkligt och jag längtar så enormt mycket, samtidigt som det känns konstigt att komma hem, allt känns så avlägset och nästan drömlikt. Efter 4 månader här är jag nu påväg tillbaka till mitt gamla liv. Jag har ungefär lika mycket bagage med mig hem nu som jag hade när jag kom hit min feta resväska och en fullproppad bag som handbagage...lite oklart hur det gick till, jag skyller på osten och julklapparna!



Om ganska precis 5 timmar är jag i Sverige igen. Herregud.

4 månader senare - 17 veckor

I fyra månader har jag nu levt i Frankrike. I fyra månader har jag bott hos en familj som inte är min egen, kämpat mig fram på ett språk jag är väldigt begränsad i, tagit hand om barn som jag inte kände sen innan, anpassat mig efter andras krav och önskemål. Jag ska inte ljuga, det har varit riktigt tufft ibland, de senaste två veckorna har jag majoriteten av tiden bara velat ge upp, kura ihop mig i sängen och försvinna bort ett litet tag.
 
Att vara au pair är inte lätt, det är så mycket svårare än man kan föreställa sig. Samtidigt som det är en fantastisk möjlighet och ett sätt att utvecklas som person och lära sig så otroligt mycket. Jag har hittat så många fina människor här som jag numera är glad att kalla mina vänner. Jag har lärt känna mig själv mycket bättre och blivit mycket självständigare. Efter att laga mat minst 4 ggr varje vecka har jag blivit ungefär 27 gånger bättre på matlagning än tidigare. Min bilkörning har utvecklats enormt, jag känner mig helt hemma med att köra bil och har blivit (inte för att skryta) KUNG på att fickparkera med min bil, eller kung kanske är att överdriva, men riktigt bra i alla fall! Franskan går framåt, även om jag knappt märker skillnaden så kan jag nu verkligen ha konversationer och följa konversationer utan att ens anstränga mig. Många fina stunder har satt sig i mitt minne och jag vet att det är minnen för livet. Och jag ser fram emot våren då jag vet att jag kommer få många fler stunder att lägga till de där minnena.
 
Under dessa fyra månader har jag under mina dagar hemma:
 
lyckats läsa ungefär såhär mycket:
 
Och fått ungefär såhär mycket beundrarpost:
 
Spelat piano ca 5 timmar per vecka-det blir ungefär 85 timmar totalt
 
Spenderat närmare 150 timmar med filmer och serier
 
 
Städat huset i sammanlagt 50 timmar
 
Pluggat franska själv i ca 60 timmar och i ca 90 timmar om man räknar med lektionerna
 
...och en massa andra saker
 
 
Mycket är bra, mycket är mindre bra. Men oavsett vad ska det bli så enormt skönt att få komma hem ett tag. Att kunna slappna av för första gången på 4 månader, slappna av på riktigt. Om två dagar är jag hemma. Jag får träffa familjen, vännerna, njuta av att det blir kväll vid halv 4 som det ska på vintern, äta svensk mat, känna julstämning, befinna mig i en mer eller mindra kravlös tillvaro, prata svenska, bara få leva livet så som jag faktiskt är van vid och känner till. Ett liv jag är helt bekväm i 110%. 
 
Fyra månader är en lång tid, en tredjedel av tiden jag ska vara här. Det är rätt sjukt ändå, att jag har varit här en tredjedel av mitt år. Vad som oroar mig mest är: kommer jag verkligen vara flytande i franska när jag åker hem på riktigt till sommaren?

Noël à la maison

Inte för att vara sån, men helgen har varit grym. 
Igår hade jag och Romane pianokonsert. Tillsammans gjorde vi ändå en hyffsad version av Adeles Someone like you och jag lyckades även ta mig igenom mitt eget pianostycke utan märkbara fel. 2 timmar spenderades med att lyssna på andra elever som spelade piano, 4 andra stycken av min favoritkompositör förutom det jag spelade, inte helt fel! 
På kvällen var det sleepover hos Gemma (England), vi promenerade i någon timme i Annecy först och njöt av alla fina ljusgrejer de har satt upp inför julen. Sen tog vi oss hem till henne, åt middag och satte på en film med en hög choklad som tilltugg. Sjukt mysigt om jag får säga det själv! Efter det var det dags att sova, eh ja, det råkade bli så att vi låg och pratade i 2-3 timmar innan vi insåg vad klockan var och bestämde oss för att faktiskt sova.
 
Idag har vi haft Noël à la maison, alltså Jul hemma. Den lite komplicerade familjesituationen blev äntligen helt klar för mig. Erics föräldrar är skiljda, hans pappa har en ny, han har även ett tidigare äktenskap med en dansk kvinna, och en dotter med henne. Erics mamma, hans före detta fru samt deras dotter och hennes man var det som kom hit idag. Dottern är 27 år och gifte sig nu i höstas. 
 
Alla var extremt trevliga och jag pratade ganska mycket med både Erics mamma och hans före detta. En ENORM hög paket blev utdelade. Jag skojjar inte, det var sjukt mycket saker och nästan allt var till barnen, gissa vilka som var i extas? Det blev ju faktiskt så att även jag fick lite presenter, två paket till och med! Otroligt gulligt och snällt, fick lite skuldkänslor att jag inte hade köpt något men jag har ju tänkt att köpa grejer i Sverige och ge dem till familjen när jag kommer tillbaka. 
Mina två presenter, handkrämer (har haft problem med supertorra händer senaste månaden typ..) och fin schweizisk choklad i en julkula. SUPERNÖJD!
 
Vi åt en fantastisk tre rätters måltid som Christina hade gjort och drack en del vin innan våra gäster begav sig hem. Efter det spenderade jag 1 timme med att bygga Lego med Louis (inser att jag fortfarande älskar det, kanske ska önska mig lite lego i julklapp??), som hade fått 2 gigantiska byggsatser och 3 mindre, det gigantiska är för 8-14 år, han behövde rätt mycket hjälp, inte för att jag klagar! 
 
Nu sitter jag på rummet och tar mig lite egentid efter en heldag med familj och ungar med på tok FÖR mycket energi. Har tänt 3e ljuset i min improviserade adventsstake och ska nu ta fram en bok att roa mig med. 
 

Lucia var det va?

13e december, idag är första Lucian på...massa år som jag har vaknat senare än 05.30, rätt så sjukt. Jag har inga Luciatåg, inget hoppande in och ut ur lucialinnet för att springa vidare till bussen, tåget eller vad som nu ska föra mig till nästa tåg. Inga ljus, inga luciasånger, inga lussebullar eller pepparkakor. Jag måste säga att det känns rätt ledsamt att inte ha allt det där. 
NOSTALIGISKA LUCIABILDER! Det är ju obligatoriskt
 
Jag har ju haft som tanke rätt länge att fira Lucia med ungarna här, insåg dock under natten att shit, jag har ju inte lärt dom någon sång. Kaos. Ska försöka lära dom en snabb Nu tändas ikväll, klä upp dom i vitt (och mig själv också...har inte med mig lucialinnet ju) och tina lussebullar som jag fryst in från när vi bakade dom. Sen ska vi ha ett tåg, det bestämmer jag! Om inte annat får jag sjunga och dom stå och vara söta, japp, så får det bli!
 
Man kan ju verkligen inte INTE fira Lucia!
 
Over and out

Uppträda eller framträda kanske det är?

Såhär nu in i juletider (julkänslan är på minimum tyvärr!) händer det ju massa saker. Barnen får snart jullov, precis som jag, alla aktiviteter ska ha någon slags julavslutning, man ska baka massa, handla julklappar, julstäda och julpynta och så vidare. Alla julklappar är redan fixade (utom typ 2..), städa gör jag ju varje vecka, men vi har i alla fall en gran...i plast. 
Det här med avslutning av aktiviteter då. Jag går ju i en kör, vi har en slags avslutning på tisdag kväll där folk från byn får komma och lyssna på oss, och självklart bjuds det på vin chaud, soppa, kakor och diverse annat mumsigt. Våran dirigent frågade mig om jag skulle kunna tänka mig att sjunga någon jullåt på svenska på den här avslutningen, ja jo, varför inte? Så på tisdag står jag där och ska sjunga Jul, jul för massa franskisar, solo och allt men som tur är med piano ackompangemang!
Sen så är det ju så att Romane spelar piano, hennes pianolärare är supergullig och allmänt ashärlig. Avslutningen för pianot är på lördag, då ska Romane spela Someone like you (Adele-låten ni vet) som hon har lärt sig och strulat med nu hela hösten. Hon spelar NÄSTAN felfritt. I alla fall, pianoläraren föreslog att jag skulle sjunga till för det är rätt segt att bara lyssna på pianokompet, så ja, på lördag sjunger jag Someone like you inför en massa franskisar också. 
Juste, pianoläraren vet ju att jag också spelar piano och tyckte att jag skulle spela något på lördag också. SÅ jamän självklart ska jag spela ett stycke, insåg precis att det är ca 6-7 minuter långt.. oj. 
 
Jag har alltså nu tagit på mig att göra tre stycken framträdanden inom närmaste veckan, soloinsatser mer eller mindre, inför massa franska människor. Jomän visst!
 
Om en vecka är jag hemma i Sverige igen. Längtar ungefär SÅHÄR mycket efter pepparkakor, glögg, svenska, familjen, vänner, mörker och såklart själva julen!

Fête des Lumières

 Helgen spenderades i Lyon på Fête des Lumières, ett sjukt stort och helt fantastiskt evenemang. Jag körde dit med Mikaela (Finland) och Janne (Tyskland), det tog ca 1,5h, rätt ok avstånd. Här i Frankrike måste man ofta betala för motorvägen, vilket suger, bara så ni vet. 
Lördag morgon vid 9.45 ganska exakt är vi framme. Eftersom evenemanget är ungefär hur stort som helst så är alla hotell och vandrarhem bokade långt i förväg, så när vi skulle boka var allt såklart redan fullt. SÅ vi bestämde oss för att couchsurfa! Ett extremt bra val då vi råkade hamna hos en tjej som jobbar på turistbyrån i Lyon. Det var till henne vi kom 9.45. Efter att ha fått kartor och massa hundra tips av henne (Amina) begav vi oss till tunnelbanan in till Lyon. Jag insåg att jag verkligen har saknat att åka kommunalt, jag tar ju bilen överallt här. Att bara få sitta på tunnelbanan var fantstiskt, efter ca 4 månader utan det. Tunnelbanelinjerna var sjukt korta för övrigt, ungefär som mellan Brommaplan och Hötorget. 
 I alla fall, vi turistade en del i Lyon, shoppade lite (jag köpte en väska) och åt på McDonalds, nyttigt värre. 
Janne (Tyskland) och Mikaela (Finland)
 
Jag och Janne (Tyskland)
Vi tre tjejer. (Kom ihåg denna byggnad!)
 
Framåt kvällen tog vi oss upp på ett berg med en katedral eller någon annan slags kyrklig byggnad på. Där såg vi hur staden lystes upp när mörkret föll. Det var sjukt mäktigt. 
Lyon by night
 
Sen började festivalen. Med 4 miljoner andra turister tog vi oss runt i Lyon och tittade på alla de fantastiska saker som festivalen bjöd på. Eller nej, vi såg inte allt, det var lite för mycket för det. När jag såhär i efterhand tittar på bilder från andra au pairer som också var där blir jag lite ledsen att vi missade vissa saker, men vi hann med mycket i alla fall! På gatorna var det tjockt med folk, ibland fick man stå ihopklämd utan att kunna röra sig i 15 minuter. Lite känsla av att vara på en konsert, förutom att det inte var en konsert. 
Överallt fanns det människor (jag antar folk som bor i Lyon och har sett festivalen ett antal tusen gånger) som sålde "Vin Chaud" påminner om glögg, crepes, gaufres, hot dog, osv, vi köpte en del att mumsa på för att hålla oss nogolunda varma i kylan. Vi hittade även några som gav ut Gratis Vin Chaud! Vi gick förbi ca 4 ggr, det var lika gratis och gott varje gång.
Känner ni igen byggnaden??
 
Vinter-bild
Samma plats 3 minuter senare. Vår-bild.
 
 
Det var allt. Eller nej, men det var mycket. Måste säga att allt var ungefär 1000 gånger coolare och mäktigare i verkligheten!
 
Fête des Lumières är absolut ett av de coolaste evenemangen jag någonsin har varit på, absolut ett måste göra i livet!
 
 
 
 

Med jul pågång!

Den här helgen har jag jobbat, dvs varit ensam med barnen. Vi har haft det grymt ändå! I lördags åkte vi tillsammans med Sarah och hennes två barn till Jultomtens hus nämligen! Det var rätt grymt. Jag och Sarah var nog mer engagerade och uppspelta än barnen. På kvällen bakade vi sedan lussebullar, jag var ju tvungen! 
Tomtens släde, såklart!
 
Den sjuka renen som ätit för mycket nutella :(
 
Tomtens skrivbord
 
Alla leksaker!
 
Nöjd tjej vid tomtens bord. Notera den extra platsen för magen i bordet!
Tomtens bok där man själv fick fylla i sitt namn och en lite hälsning till tomten. Jag skrev, hehhe, på svenska.
OCH SJÄLVKLART! Ett möte med självaste tomten blev det också!
 
 
Sen i söndags när föräldrarna var hemma igen mötte jag upp Reillie (USA) och Holly (USA) för att köra 1,5 timmar upp till Schweiz och Montreux, en otroligt vacker stad. Där gick vi omkring på den supermysiga julmarknaden i några timmar, utan att köpa annat än mat dock. Jamän, lite fler bilder- varsegoda! 
Jag och Holly (USA) trotsar våra rädslor och tar oss längst ut på en pir!
Reillie (USA), Holly (USA) och så jag.