12 veckor- 3 månader
Det känns helt otroligt konstigt att jag redan varit här i tre månader, samtidigt som det ibland känns som jag nyss kom. Varvar med lite bilder från tiden här så ni slipper ha bara text.
Hur känns det efter tre månader?
Allt är annorlunda, mitt liv har vänts ut och in och upp och ner på samma gång. Knappast något är likadant här. Det är stundvis sjukt jobbigt, att allt är så inte-mitt-liv-aktigt. Samtidigt har jag skapat mig ett nytt liv här, som också är mitt liv på ett sätt. Jag gillar det mesta med det här nya livet. Självklart finns det saker jag inte är nöjd med, ibland vill jag åka hem igen. Det tänker jag inte göra. Jag ser allt som är bra med att vara här, tar till vara på alla härliga stunder, och njuter av dagen. Jag väljer att se det bästa med livet här. Jag är en person som inte kan ge upp, och oavsett hur svårt det kan vara att vara au pair ibland så tänker jag fortsätta kämpa.
För att vara ärlig har jag vant mig vid livet här, det blir lättare och lättare ju längre tid som går med allt det där som är annorlunda och jag lär mig att uppskatta alla dagar på nya sätt. Även om jag har mina dippar så kommer de mer och mer sällan. Jag mår bra och har aldrig varit så ostressad i mitt liv som jag är nu (tror jag i alla fall!). Jag har börjat gilla min nya livsstil och livsrytm, även om jag gärna skulle ändra på vissa småsaker (som att få sova längre på helgerna!).
Under de här tre månaderna har jag upplevt en massa saker! Jag har börjat komma in i den franska kulturen, och även upplevt en del kulturkrockar. Jag har tid till saker jag vill göra och inte riktigt kunnat göra tidigare, jag är inte längre så pass begränsad. Redan nu har jag fått massa erfarenheter och kunskaper som jag är väldigt tacksam över och kommer värdesätta och använda i mitt fortsatta liv. Förutom det har jag fått tid att lära känna mig själv bättre, reflektera mer över mig själv, vad jag vill i livet och hur jag vill att saker ska vara (okej, nu ska jag inte överdriva, mycket är fortfarande väldigt oklart, men mer klart än tidigare!). Det är ganska skönt att få tid till den insikten i sig själv och kunna må bra i själen av att veta vad jag vill. Exempelvis vet jag redan nu en del saker:
1. Jag vill inte ha barn än.
2. När jag får barn, om jag får barn, kommer jag älska dem sjukt mycket, och antagligen störa mig på dem lika mycket.
3. Jag vill inte bo i en liten by i närheten av Franska Alperna när jag väl flyttat hemifrån.
4.Jag vet ungefär vad för slags hus och inredning jag vill ha när jag skaffar eget ställe.
5. Matlagning är rätt så kul, och man kan göra sjukt goda saker även med en rätt minimal ansträngning.
6. Jag har så stor respekt för alla föräldrar, som utan en extra vuxen (ungdom) klarat av att uppfostra sina barn samtidigt som de: jobbat, städat, tvättat, lagat mat, handlat, skjutsat till aktiviteter, varit med sina barn, åkt iväg på olika saker med barnen. Verkligen, JAG tycker det är jobbigt och tar energi, och jag är ändå hemma hela dagarna utan att åka iväg och jobba!
Vännerna här lär jag känna bättre och bättre, vilket är sjukt härligt! Familjen börjar nästan kännas som min egen, eller mer som 4 stycken rumskamrater kanske. Huset börjar kännas mer och mer som hemma.
Allt börjar fungera, som jag vill att det ska, och även om det tar tid att anpassa sig till ett helt nytt liv med helt nya krav så tror jag faktiskt att jag mer eller mindre har lyckats.
Kommentarer
Siri säger:
Känner igen mig i mycket. Så sjukt med tiden, vipps så kommer vi vara klara här och undra vad som hände...
Trackback