En händelsernas helg!
Vad har hänt? Jo massor. Och det här inlägget är LÅNGT med MASSOR av info och bilder. Håll till godo!
Fredagen avslutades med film i soffan. Precis då jag är påväg att somna hindrar jag mig själv, nej, jag har ju en sak jag måste göra innan jag sover. En väldigt viktig sak. Jag tittar på klockan, först om en halvtimme ska jag göra det. En kopp kaffe blev räddningen. 30 minuter senare sätter jag mig i bilen och kör iväg till Genève.
Väl vid flygplatsen tar jag mig till plattform ett. Efter ett tag rullar ett tåg in, jag tittar spänt på dörrarna. Ingen kliver av då de öppnas, "shit jag måste vara fel!". Jag vrider på huvudet fram och tillbaka, och längst bort på andra änden av perrongen lämnar en grupp människor tåget. Med snabba steg, (folk måste trott att jag var en galning) springer jag till rulltrappen där hopen av människor åkt upp. Nej, ingen kvar, jag var inte så hypermegasnabb som jag trodde. Panik börjar komma krypande, tänk om vi inte hittar varandra?! Ett lönlöst försök till ett telefonsamtal i rulltrappan upp från perrongen. Jag går en bit, till, spanandes. "Är det där? Näää, eller kanske? JO DET ÄR DET! DET ÄR SIRI!"
Slutligen fann vi varandra och åkte lättade hem till mig. Mitt i natten såklart! Det roliga var att vi båda två har lite problem med språken och blandade gladeligen svenska, engelska, franska (för min del) och tyska (för Siris del), lite förvirrande men ganska underhållande!
Lördagen spenderade vi i Annecy i linne och tshirt och med 20 grader sol! Gigantiskt fikabröd, pizza, vin, shopping och Siri, kan en dag bli mycket bättre? Kvällen avslutades med mina au pair vänner och en filmkväll innan jag körde en trött Siri tillbaka hem till mig.
"Johanna, vi skulle tagit med oss badkläder, det är ju varmt i vattnet"
Kan fortfarande inte riktigt komma över hur fint det är här!
JA, det är oktober?!
Söndagen, regn regn och åter regn. Inte sådär roligt väder skulle jag vilja säga. Vi tog det ganska lugnt och åt lunch med min familj (som för övrigt kommenterade att min vän var SÅ HIMLA trevlig!) innan vi tog oss in mot Genève med bilen.
Jag vill nu berätta om hur det är att köra bil i Genève. Först går det ganska bra. Sen blir man lite osäker på hur filerna går, och vilken man egentligen ska ligga i. Sen missar man gatan man ska svänga in på. Man tänker, nej men det är ju bara att svänga runt, nej! Enkelriktad gata åt vänster, förbjudet att svänga åt höger, okej vi fortsätter rakt fram och tar nästa. Vid nästa korsning svänger man vänster, tänker att man kan göra en fin liten cirkulerande rörelse och komma tillbaka på gatan man var på. NEJ. Det går inte för gatan är avstängd på grund av vägarbete, okej vi tar nästa korsning, enkelriktat. Och så fortsatte det, det var som ett stort skämt. Det tog oss 30 minuter att komma tillbaka på rätt spår, jag överdriver inte, och lyckas hitta in på vägen vi hade missat. Stress och panik i överflöd, jag bröt säkert mot en mängd trafikregler som jag inte visste om, hastiga och spontana filbyten, hög puls, ångest. Att köra bil i Genève är (ursäkta språket) ett RENT HELVETE!
I alla fall, EFTER denna extra halvtimme mötte vi upp Emelie. Vi lyckades (utan missöden!) ta oss till naturhistoriska muséet i Genève och gå runt där lite. Sen började helvetet igen, när vi skulle ta oss till tågstationen och fika. Denna gång bara 20 minuter innan vi kom rätt. Fikat var i alla fall fantastiskt, tog en sjukt god dessert med kaffe och glass och grädde.
Bästa au pairerna i Schweiz! Fina tjejer detdär! <3
För att åka hem igen tog det mig ytterligare 30 minuter att hitta ut ur Genève (jag var ganska så uppgiven och allmänt otaggad på livet i denna stund). Jag är glad att jag lyckades ta mig hem.
För att sammanfatta helgen: Väldigt skönt att träffa folk jag känner, och inte precis har träffat och bara få njuta av deras sällskap. Mycket prat med fina vänner, kärlek, glädje och värme. Vad finns det mer att säga, det var helt fantastiskt!
Kommentarer
Emelie säger:
Hahaha vilket hysteriskt kul men gulligt inlägg ;)
Trackback