Sista dagen
Hejdå-helg
Sitter nu på mitt rum och funderar och är rätt så deppig. Under de två dagar som gått har jag sagt hejdå till nästan alla mina nära vänner här. Nu är det bara att packa klart väskan och åka i stort sett. Det känns rätt tomt.
Igår träffade jag Mikaela och Olivia och sa hejdå till Olivia, inte helt utan tårar, efter att ha haft en skön och lugn eftermiddag tillsammans med kaffe och massa prat.
Igår kväll åkte jag över till Vojta för grillkväll med honom, Paloma, Bea, Sean, Steph och några fler som jag inte kände. Så ja, där blev det hejdå till alla dom också. Skulle åkt hem på kvällen men blev rätt sent så sov någon timme innan jag körde hem i soluppgången vid klockan 06 imorse och sov några få timmar till.
Vid 11 idag åkte jag in till Geneve som badade i solsken och supervarmt väder hela dagen och mötte upp Gemma. Vi hängde hela dagen och när det väl kom till att säga hejdå grät vi båda två bakom våra solglasögon.
Imorgon ska jag försöka säga hejdå till Jessie, klämma in det på något sätt. Sen på tisdag blir det hejdå till min värdfamilj, imorgon är min sista dag, det känns helt overkligt! Sen blir det ett sista avsked när jag landar på Arlanda och måste säga hejdå till Mikaela som är på samma plan som mig hem.
Det är på ett ätt mycket jobbigare att säga hejdå till vännerna här än det var att säga hejdå i höstas innan jag åkte. Alla jag sa hejdå till höstas var mer- hejdå vi ses om ett år.
Mina vänner jag säger hejdå till här är mer- hejdå vi kanske aldrig mera ses, och med de man kommit riktigt nära blir det- hejdå vi får se när vi ses nästa gång och vi får göra allt vi kan för att hålla kontakten innaan det oavsett om det är om 1 år eller 5.
Det är sjukt jobbigt att inte kunna förutspå vilka som faktiskt kommer att finnas kvar i mitt liv och vilka som det är hejdå för alltid till, men jag vet att i alla fall jag kommer göra mitt yttersta för att inte förlora kontakten med de vänner som efter det här året verkligen har kommit att betyda så himla mycket för mig.
Mitt år som au pair
För att göra det hela lite enklare hittade jag lite frågor för att sammanfatta mitt år utan allt blaj, som jag redan börjat med, ops.
Är du nöjd med ditt år som au pair?
Ja. Jag är extremt nöjd och det har varit så mycket mer givande än jag trodde att det skulle vara, jag har varit med om fantastiska saker, samlat på mig upplevelser och minnen för livet, lärt mig ett nytt språk och fått en handfull ovärderliga vänner på köpet.
Vilka har varit de bästa stunderna?
De bästa stunderna har utan tvekan varit alla resor och utflykter jag gjort med mina vänner. Även att bara umgås med vännerna, picknick och promenader har varit fantastiska.
Vilka har varit de bästa stunderna med värdfamiljen?
Eftersom jag varit i två olika så borde jag kanske säga vad som varit bäst i de olika, men faktiskt så är det samma sak. De stunder som jag njutit av allra mest är när jag spelat spel eller pysslat med barnen, fixat deras hår i fina frisyrer eller lagat mat eller bakat tillsammans med dem, glädjen över att jag spenderar tid med dem är obetalbar. Men det allra allra bästa har varit godnattsagor. Lägga sig i sängen och läsa med ett eller två barn ihopkrupna intill en som med spänning lyssnar på sagan, den känslan går inte att beskriva, det är helt fantastiskt.
Blev året som du trott?
Långt ifrån. Byte av familj var väl inte direkt inräknat. Och sen tror jag att jag inte såg au pair jobbet riktigt som det var förrän jag var inne i det. Jag hade väl en aning men när man väl kommer dit så blir det aldrig som man trott.
Vad har varit det jobbigaste under året?
Förutom familjebyte och att vara ifrån alla nära och kära hemma i Sverige är det faktiskt en sak som varit jobbigare än allt. Att inte kunna komma hem från jobbet. Att inte en enda gång få den där känslan när man haft en jobbig dag och kommer hem och bara kan släppa allt. Det har varit det allra jobbigaste.
Vad har du lärt dig under året?
Jag har lärt mig en hel massa, både praktiskt och kanske framför allt om mig själv.
- Jag har lärt mig att göra riktiga pannkakor- inte bara en grötig gegga
- Jag har upptäckt en mindre passion för matlagning i stort och även lärt mig att laga mat MYCKET bättre än innan
- Jag har upptäckt att det är ganska kul att åka till affären och handla mat.
- Jag har lärt mig ett nytt språk näst intill flytande. Franska alltså.
- Jag har lärt mig problemlösning i en enorm skala och att snabbt och i mindre panik improvisera lösningar på både stora och små problem.
- Jag har blivit en bättre bilförare, eller bättre kanske jag inte är (kör french style..) men i alla fall mer bekväm med att köra.
- Jag har lärt mig att utnyttja min tid och att fördriva den maximalt.
- Jag har lärt mig att komma ifrån den trånga och kalla Sverigesynen (framför allt Stockholm) på livet och hälsar glatt på folk jag aldrig sett förut, erbjuder hjälp till människor på gatan och kan ha samtal med vem som helst, när som helst, var som helst.
- Jag har lärt känna mig själv på ett sätt som jag bara tror att man gör när man faktiskt är helt ensam utan varken vänner eller familj till hands.
- Jag har lärt mig uppskatta allt det som jag först nu när jag varit ifrån det inser att jag har.
Skulle du kunna tänka dig att vara au pair igen?
Svår fråga, men jag tror att jag skulle kunna tänka mig att åka som au pair igen, om ett tag. Tveksamt om jag skulle vilja åka tillbaka till samma familj, jag skulle nog vilja åka till något annat ställe och upptäcka en ny plats. Framför allt skulle jag inte åka ett år. 3 månader som au pair ännu en gång skulle vara nog.
Vad kommer du sakna mest tror du?
Även om det är jobbigt så kommer jag nog sakna allt oväsen som hänger ihop med barn. Jag kommer självklart sakna mina vänner här, men vi kommer ju hålla kontakten och försöka ses ändå. Något jag vet att jag verkligen kommer sakna är naturen, bergen och bara hela allting här, det är så fruktansvärt underbart. Jag är rätt säker att jag kommer sakna att prata franska och den franska atomsfären och hur trevliga människor är här, inte alla, men de flesta.
Flyttade till Frankrike den 19e augusti till en liten by med sjukt vackra omgivningar. Jobbade hela dagarna varje vardag de första två veckorna och somnade dödstrött varje kväll på grund av all franska.
Åkte på Cirkus med värdfamiljen, började träffa nya vänner. Fick spontant besök av Thaysen och Maja och drog min första riktiga sightseeingtur i Annecy. Sarah flyttade in i huset mitt emot. Mycket tid spenderades ute i värmen med barnen.
Februari var en rätt så grym månad, jag kände att jag hade hittat ett sätt och en arbetstakt i huset som kändes bra och det var bra med familjen. Sarah åkte hem och min nya granne Olivia kom istället, och blev en av mina bästa vänner! Skidåkning en enda gång i pissigt väder en dag med så pass mycket sol och värme att jag gick i linne och även besök av min bästaste bästis. Kan även tillägga att jag här märkte hur stora framsteg jag gjort i mitt fransktalande. Båda ungarna fyllde år och jag blev chockad av det inte-alls-speciella-eller-överpampiga firandet familjen ägnade sig åt.
Årets mest händelserika månad. Kaos och bra på samma gång. För det första bestämde jag mig för att byta familj efter skidsemester med den dåvarande och ett samtal med mamman som slutade i mer eller mindre kaos. 20 bast fyllde jag och firade inte alls som jag alltid föreställt mig, men lite grann i alla fall. Min egen mor kom, mitt i allt kaos och var en enorm stöttpelare igenom det samtidigt som vi njöt av skidsemester i Chamonix och turistade i Annecy. Jag packade ihop all min skit och hittade en ny värdfamilj. En underbar men rätt regning resa till Nice med min äldsta bästis piggade upp och efter det var jag redo för den nya familjen dit jag åkte direkt efter Nice-resan.
Sol, sol och sol. En resa till Paris och en till Italien, plus en dagstripp till Lyon. Diverse olika evenemang med vänner och bara en sjukt härlig månad.
Så har vi kommit fram till denna månad som det bara gått fyra dagar av ännu, varav jag legat sjuk 3 dagar. Finns inte så mycket att säga. Min sista vecka är första veckan i Juli, snart är jag hemma och mitt år här är slut. Kvar har jag att säga hejdå till mina bästa vänner här nere, vilket antagligen kommer leda till en helt ny sjö med tanke på hur mycket tårar det kommer bli.